Historik

Bråvalla Idrottsklubb bildades år 1927 i Östra Husby Socken i Östergötlands län. Föreningen startade med målsättningen att bli en samlingspunkt inom friluftsliv och idrott för ortens befolkning - en målsättning som gäller än idag!. 

Nedan följer en kort sammanfattning av föreningens drygt 80-åriga resa!

Det började redan år 1926!
Då hade SLU-avdelningen, som redan hade några år på nacken, diskuterat bildandet av en idrottsförening och man tillsatte en kommitté som bestod av Hilding Anderlund, Nils och Olof Finér, Olof Lundqvist och Erik Gyllenhammar. Med Hilding Anderlund som primus motor gick man till verket, den 7 april bildades Bråvalla Idrottsklubb. En historisk dag i Östra Husby! Tänk bara detta att kalla sig Bråvalla Idrottsklubb! Vilken klang det är i namnet och vilken fantasi det vittnar om hos vår förenings grundare. Det blev inget enkelt Östra Husby IF som annars brukar vara det vanliga. Vi alla som varit aktiva på olika sätt genom åren känner en alldeles speciell stolthet att företräda Bråvalla IK.

De första årens ledare
Vilka som ingick i den allra första styrelsen finns tyvärr inte dokumenterat men 1928 års styrelsen hade den här sammansättningen: ordf. Och kassör Lennart Andersson Stensö sekr. Herman Järnvall Järnvalla vice ordf. Folke Verner Kvarsebo Hans Hertzman Stenhagen Gunnar Velander Sedan är det lite luckor i protokollen för 1929 och 1930. Men 1931 -32 var Lennart Andersson fortfarande ordförande och kassör. Det året firade man 5 år jubileum och där konstaterar man i årsberättelsen, att det var Hilding Anderlunds förtjänst att man kommit igång och han har nedlagt stort arbete för klubben.

Dåligt med pengar
Att det var hårt i början kan man förstå och att det var stora personliga uppoffringar som gjordes både av ledarna och de aktiva. Den första revisionsberättelsen som jag hittat är från 1929, då var omslutningen 1.532:44 med en behållning på 100:22 till 1930. Största inkomsten och utgiften i kassarapporten är en sommarfest som gav 357:06 i överskott. 1928 bestämde man att årsavgiften skulle vara 2:- och att den skulle erläggas "en gång för alla". Jag tolkar det som att man för 2:- blev livstidsmedlem. 1932 tänkte man om och beslutade att det skulle kosta 1:- per år att vara medlem. Samtidigt så beslutade man att ordföranden skulle ha ett arvode på 5:- per år. Man kan förstå att pengar hade ett värde på den tiden.

Fotboll i starten
Det är fotboll som beskrivs i de första årsberättelserna och vid 5-års jubiléet "förfogade man över" 2 fotbollslag. Förstalaget spelade i Vikbolandsserien. Men samma år utsågs på årsmötet en kommité som skulle ta itu med "frågan om allmänidrotten". Valter Carlsson, Sven Andersson och Erik Alexandersson fick uppdraget. 1935 visar årsberättelsen att allmänidrotten kommit igång på riktigt och Sven Andersson satte Vikbolandsrekord i spjutkastning. På hösten startade man en gymnastikgrupp. 1936 var det dags för ordförandeskifte första gången. Då fick Sivert Romstedt ta hand om rodret. Kurt Botvidsson, Birger Karlsson och Lennart Karlsson blev nya namn i styrelsematrikeln. Sven Andersson stod kvar som kassör. Verksamhetsberättelsen för 1936 omfattar fotboll-, allmän idrott-, gymnastik- och skidsektion.

Nu har det börjat ta fart på allvar
Både A och B-laget blev 5:a i Vikbolandsserien. 44 gymnaster klarade av 476 övningsbesök och flera fick flitdiplom av Gymnastikförbundet, bl.a. Erik Jansson, Bengt Hansson, Hans Carlsson, Nils Coursell, Per Andersson, Torsten Andersson.  Klubben gick in i skidförbundet och 14 man ställde upp i klubbmästerskap och härjade vilt i prislistorna på Vikbolandet. Många klarade också av prov för skidmärket.

"Kalles hage" som var idrottsplats från början kostade många vedermödor och var inte utvecklingsbar på sikt varför en plankommitté tillsattes som skulle ordna idrottsplatsfrågan. 1938 redovisade plankommittén sitt arbete på att ordna ny idrottsplan. Man hade då kontrakt på den blivande Bråvallen. Det skulle kosta 150:- per år att hyra och kontraktet var på 25 år. Man lånade 500:- i Vikboland Sparbank och lade in om och fick bidrag från tipsmedel med en tusenlapp.

1938 så ansökte man och fick medlemsskap i Svenska Fotbollsförbundet. Det här året var det tydligen trubbel i fotbollslaget, för på en liten lapp finns skrivet:"Enligt den fräcka beskyllningen lämnar vi nu in våra kläder alla tre, Kalle, Sten och Pelle". 1938 trädde Nils Klasson till som ordförande och avlöstes 1939 av Hilding Anderlund. Krigstiden var svår även för Bråvalla IK 1941 fick Kurt Botvidsson förtroendet att vara ordförande, Gustav Wissting kom också in i styrelsen. Därmed fick två familjenamn, som betytt mycket för Bråvalla IK, ett utökat ansvar. 1942 finns Bråvallaloppet på skidor omnämnt första gången. Bl.a. skriver man att Sture Nord gjorde en strong insats. 1943 kommer det tjejer med in i bilden. Då har gymnastiken även haft en damavdelning. Samma år finns en hel förteckning över friidrottens klubbmästerskap för både seniorer och juniorer. Seniorklassen domineras av Lennart Botvidsson och juniorklassen av Bertil Andersson och bröderna Uno och Gunnar Persson. Det härjades vilt i prislistorna och klubbmatcher mot Borgen, Norcopensarna och Kungsgården gick också bra.

1945 samlades pengar på lista för att bygga omklädningsrum på Bråvallen. Av handstilen framgår att det var eldsjälen Nils Wissting som hade hand om listan. 82:- fick man ihop. Idrottsplatskommittén sköt till 1.000:- och Östra Husby kommun 500:- Hur mycket Nisse själv sköt till vet ingen. Nils Wissting hade övertagit ordförandeskapet 1944 och hade bl.a. bröderna Set och Gustav till hjälp. 1946 har även en orienteringssektion sett dagens ljus med växlande framgångar.

En rad bra år i många sporter
1947 när det var dags för 20 årsjubileum så framhålls det att Bertil Stenberg och Ragnar Johansson gjort fina insatser i fotbollslaget. Bertil Andersson dominerade nu friidrottssidan och tog 4 mästerskapstecken i Vikbolandsmästerskapen. Bordtennis kom på programmet och en särskild ungdomsavdelning kom igång. 1952 fick jag själv det stora förtroendet att vara ordförande i klubben och hängde med både som ledare och aktiv fram till 1957 då jag "emigrerade", först till Linköping och senare till Huddinge. Henry Wissting och Inge Andersson kom in i klubbledningen. Ekonomin var även de här åren ett bekymmer att klara. Även om omslutningen på de 25 första åren hade fyrdubblats så var överskotten mycket små. Det gällde att tigga sig fram och på frivilliga insatser klara det mesta. Fotbollen som varit lite fram och tillbaka med ett glädjeämne det här året. Vi blev 3:a i IV Östra B konstateras i verksamhetsberättelsen. 1957 tog Sören Engström över ordförandeskapet. Han hade under många år dominerat prislistorna både i friidrott, skidor och orientering och visste väl vad de aktiva behövde för stöd. Han var förresten den förste som deltog i Svenska Mästerskapen för klubben och kanske hittills den ende? Bordtenniskillarna var det framgångsrikaste vi hade det året. De vann sin klass i Östgötaserien. Ingmar och Sigvard Andersson dominerade den här sporten. 1959 hade bandyspelet kommit tillbaka efter att ha legat nere i stort sett 25 år. Fotbollskillarna får också beröm i årsberättelsen. Sigvard Andersson fick ta över ordförandeskapet.

Modern tid där alla minns! 
Nu är vi framme i modern tid. 1964 fick Ulf Carlsson ta vid  och hans kvalifikationer för uppdraget är välkända. 1967 tog Rune Botvidsson över ansvaret för åren fram till 1972 då Ulf Carlsson på nytt trätt till som ordförande och blev därmed den 12:e i ordningen. För oss som kan blicka tillbaka på större delen av de 50 åren och på våra egna år som aktiva utövare och ledare är det år som vi minns med glädje. Även om det inte alltid varit "psalmverser" som lästs i omklädningsbyggnaden vid Bråvallen så är det ändå de glada och fina sakerna vi minns.